Wallenrud

En "lillagumman" och aspirerande motorjournalist! Älskar också träning, dans och musikaler.

Wallenrud - En "lillagumman" och aspirerande motorjournalist! Älskar också träning, dans och musikaler.

Just nu testar jag…

flattr this!

…en FitBit One. Jag skrev om den för längesedan och nu har den kommit till Coolstuff.se. Den loggar en massa saker som kan vara intressant om du till exempel vill gå ner i vikt.

- Hur många steg du tar.
- Hur många våningar du går.
- Hur långt du rört dig.
- Hur mycket kalorier du bränt.
- Hur många timmar du har sovit.
- Hur god din sömn varit.

Du kan även mata in vad du äter på fitbit.com eller via appen i din smartphone men det gör jag redan på Shape Up club.

Ska bli intressant och se över en period hur mycket (läs lite) man rör sig egentligen.

 

Att möta sin största rädsla i livet är inte lätt, jag bröt i hop!

flattr this!

I dag har jag mött min värsta fiende. Den största rädslan i mitt liv har jag träffat och det gick kanske inte så bra. Men jag gjorde det. Jag vet dock inte hur jag ska ta mig vidare från detta.

Dagens pass bestod av att vi lärde oss en ganska lätt koreografi (dans), den skulle vi spara i minnet och sedan gick vi över till något som jag inte vet vad jag ska kalla det. En man vid namn David Mörk lärde oss att ta plats, vara stolta och stå emot när någon kommer mot en. Vi slogs på mitsar och vi körde mobbningsringen där alla puttade på en stackare i mitten som sedan skulle ta sig ur. Vi gick tom på varandras magar och körde “gatloppet” från gladiatorerna. Det var så sjukt kul. Jag älskade det. Ett knä kommer snart bli HELT blått och min högra handled likaså. Men det gör inget, för jag älskar den typen av träning.

Sen kom det värsta.

Vi skulle nu sätta oss längs med speglarna i salen och en och en skulle vi gå upp och presentera oss kort, säga något bra och våga ta plats. Inte ursäkta sig, mjäka eller fippla nervöst med kläderna. Att prata inför folk är sannerligen det värsta jag vet. Ja, jag kan göra tv och radio utan att tänka men att se en massa folk som står (sitter) och glor på mig och förväntar sig saker ger mig sådan ångest. Jag visste faktiskt inte hur mycket ångest förrän i dag. När det sakteliga var min tur hade jag peppat mig själv mentalt, sagt att jag är bra och att det inte gör någon om jag gör fel. Jag ställer mig på golvet säger något (har ingen aning om vad jag sa..) Vad sa jag?? Händerna skakade, svetten rann. Jag kunde inte kolla upp utan försökte bara ta ett djupt andetag och liksom gå in i mig själv. Började dansa, det gick bra. Sen en bit in fick jag total black out. Jag liksom visste inte var jag var eller vad jag gjorde. Började stortjuta och sprang till ett hörn där jag kröp i hop till en boll. Jag ville aldrig mer visa mig. ALDRIG. Jag snyftade fram att någon annan nu fick dansa, jag behövde vara. Snyftade och grät bra länge. När alla var klara med sitt (stor eloge till er alla som är så starka och duktiga) så frågade Magdalena om jag inte ville göra det igen, bara dansen, med henne och en annan på var sin sida om mig. Jag sa ja. Jag gjorde det och det gick SKITBRA!

Jag fattar liksom inte varför jag är så rädd?!

Nu tre timmar senare är jag fortfarande emotionell. Tårarna ligger nära och jag behöver egentid. Så jag städar, stressar, bloggar och försöker hitta på saker att göra för att inte tänka så mycket.

Men jag vill ge all min kärlek till Magdalena. Utan dig hade jag inte ens gått upp överhuvudtaget! Du har gett mig mer självförtroende och det är det det handlar om. Vänskap.. Man ska peppa varandra inte klanka ner på varandra.

Många kramar till alla som brukar träna och dansa med mig. Ni är alla fantastiska personer. Så olika, så bra!

Nu tar jag paus!

Dagen efter Nike Blast 2013 (och några tips för nästa år)

flattr this!

Mitt första år, Nike Blasts tredje. Tydligen andra året man hade det i Globen och klara förbättringar hade skett sedan året innan. Som helt ny på detta vill jag bara säga: MAGISKT!!

Det var så bra arrangerat att jag höll på att smälla av av lycka. För mig finns det två saker som inte var bra. Det ena var att man bokade eventet så bokar man vilka klasser man vill delta på. I det skedet kunde man inte se vad det var utan bara rubrikerna vilket ledde till att man fick gissa sig till vad det var. Det var lite trist. Det andra var hur de skötte kvällseventet då de bara hade en entré öppen och enligt alla mail man fått stängdes dörrar 19:15 vilket var helt orimligt och det skedde heller inte.

Men bortsett från det var det ett under av planering och organisering. Allt flöt på på exakta klockslag, det var lätt att hitta, det var MASSOR med personal och jag gick med ett leende hela tiden. Det var sådan skön känsla när alla var där för samma sak. Vi var alla osminkade, klädda i sköna träningskläder, tjocka, smala, muskliga, korta, långa, gamla och unga. Jag trivdes så bra.

Att få chansen att testa saker man annars inte vågar eller kan är värt så mycket. Jag kom på att jag inte alls behöver känna mig lost på en hip-hop klass i framtiden. Bara det.. :-)

Nikeshopen var bra dock hade jag hoppats på rabatterade priser men det var vanliga butikspriser.

Alla klasser var super. Vissa var lite för avancerade men man hängde med ett tag och sen kunde man gå ut eller sitta kvar och bara ta in energin från instruktören och kolla på folk. Det bästa är att man inser att man inte är ensam om att känna sig helt värdelös :-)

Jag saknar det så enormt mycket!!! Jag kan inte tänka mig att vänta ett helt år till.

Mina tips:

1. Packa lätt.
Jag packade ombyten, massor med mat och olika skor osv. Jag hann ALDRIG byta varken skor eller kläder eller äta maten. Samt att jag inte pallade att släpa omkring på allt.
Dag 2 hade jag bara en gympapåse med det ytterst nödvändiga. Jag hängde in långbyxorna och skorna hag kom i i garderoben så jag hela tiden kunde ta med min lilla väska. Kändes MYCKET bättre.

2. Gå på föreläsningarna
Jag bokade inga föreläsningar utan tänkte snålt att jag minsann skulle träna varja timme jag kunde. Jag orkade inte det och hade gett mitt kungarike för en föreläsning. Man kan köa utanför för att ta eventuella restplatser men jag kom mig bara aldrig för.

3. Första dagen av två får du goodiebag och ett par skor.
Det liksom adderar till din packningsbörda. Bara så du vet.

4. Ta med mat.
Ja även om du inte hinner äta så ta med bars, proteinpulver och mackor. Sådant som lätt äts på väg till och från klasser. Det är långa köer och dyrt i caféer och restauranger.

MEN FRAMFÖRALLT. Ha så jävla kul!

510cff0110de30.04938980 510e0e04374220.50618339