Jag var eld och lågor över att få åka till Oxford och hälsa på Williams Racing F1. Jag pratade vitt och brett om det och på middagen med alla journalister och representanter från Williams och BT. Jag var superexalterad och glad. Men allt gick inte som jag ville.
Har känt till resan rätt länge och varit väldigt taggad. Att få chansen att hälsa på ett F1 team och få veta mer om hur det fungerar bakom kulisserna är kanske en “once in a lifetime” grej. Jag flög till Heathrow på onsdagen och mötte upp andra journalister. Vi åkte tillsammans till hotellet i Oxford som var ett gammalt fängelse. Supercoolt. Jag bodde i en “cell” som var lite så där “corky” inredd. Det gick inte att tända upp så mycket så med alla lampor på max så kunde jag ändå inte fota något 🙂
Kvällen började med lite mingel där jag njöt av ett litet glas vitt vin. Efter ett tag gick vi upp till rummet som förr var besöksrummet på fängelset. Där satt vi runt tre runda bord och åt en helt fantastisk tre-rätters middag. Jag fick i mig ytterligare lite vitt vin. Samtalen flöt på och jag pratade med Williams PR chef och BT:s (Brittis Telecom) PR chef som båda satt bredvid mig. Jag var så glad, pratglad och lycklig. Jag lämnade sällskapet runt 23, liksom flera andra. Tog en dusch och kröp ner i sängen glad och förväntansfull.
Klockan ringer strax innan sju. Klockan åtta går bussen till den lilla orten där Williams ligger. Jag vaknar med en sådan migrän att jag knappt kommer ur sängen. Men jag masar mig upp, tar mediciner, tar en dusch. Men allt gå i slow motion och jag måste lägga mig ner i bland. Klockan 7.59 lämnar jag rummet och släpar benen efter mig ner till receptionen. Möter alla andra journalister som är pigga, glada och på G. Jag muttrar till receptionisten och utcheckning och sedan går jag ut i regnet och väntar. Jag behövde luft…
Bussresan tar ca 30 minuter så jag ser tillfället att sova lite vilket jag gör. Men väl framme mår jag ännu sämre. Jag kan knappt kommunicera, gå eller fungera. Smärtan är olidlig och jag är illamående som fan. Väl inne hos Williams talar jag om för några ansvariga att jag inte är ok och undrar om jag kan lägga mig ner en stund? De ska kolla på det men jag kan inte vänta så jag tar mig in på toaletten och sätter mig på en toalettstol. Håller på att somna men det är för obekvämt. Glider ner på golvet och sitter där men det är inte heller skönt att jag bara måste få sova så jag lägger mig i fosterställning på golvet med huvudet på ryggsäcken och somnar. Vaknar av att någon kommer in och frågar om jag var den sjuka tjejen? Jag hoppar upp och visar mig och säger JA! Jag leds in till ett konferensrum där jag mer eller mindre kastar mig ner på golvet och somnar. De lägger kuddar under mitt huvud, släcker ner och låter mig vara. De kollar till mig då och då men annars ligger jag där mellan 09.00 och 15.30. Jag har inte ätit eller druckit alls på hela dagen. Jag har svimmat av flera gånger och velat spy men inte klarat det.
Jag piggnar tillslut till och kan för egen maskin ta mig ner till bussen som ska ta oss till flygplatsen. På vägen dit tackar jag personalen på Williams som hjälpte mig och ber om ursäkt för allt. Jag talar om att jag är så ledsen att jag missat allt men kan ju inte göra något åt det nu.
Bussen blir sen och jag får springa genom hela flygplatsen trots mitt skick och springer förbi en kiosk där jag köper en fanta och en påsa gummibjörnar. Drömkosten.. Men jag behövde något i mig och jag hann ju inte köpa mat.
PS. På flyget fanns både Stefan Holm och Björn Ulvaeus..
Kom med planet och kom hem. Mådde mycket bättre när jag landat trots brist på mat och vatten. Min sambo gjorde lite research och det mest troliga var att jag reagerat på det vita vinet. Jag är allergisk mot rött vin och blir precis så här dålig men vitt vin har aldrig varit ett problem. Men tydligen finns det vissa vita viner som innehåller samma allergena ämnen – tanniner och flavonoider. LÄNK
Så jag upplevde alltså INGENTING hos Williams. Inte ett jota fick jag se, lyssna på eller testa på! De hade simulator, Pit stop challenge, museum och mycket mer. Jag är knäckt.