Från nördpryl till personlig hälsocoach – nu visar en ny undersökning att varannan svensk får träningspepp av sin egen hälsodata.
Kommer du ihåg när en pulsklocka var en klumpig plastbit runt bröstkorgen som bara elitidrottare och extremt envisa maratonlöpare stod ut med? De tiderna är sedan länge förbi. Idag sitter hälsocoachen på var och varannan handled, och för många har det blivit en sport i sig att inte bara känna att vi mår bra – utan att få det svart på vitt i färgglada grafer.
En ny undersökning från Samsung bekräftar vad många nog anat när de kikat på kollegornas handleder i fikarummet: 51 procent av svenskarna blir i någon utsträckning motiverade att röra på sig mer tack vare sin hälsodata.
Kvinnor och unga leder sifferjakten
Det verkar dock som att vi tolkar siffrorna på lite olika sätt beroende på vem vi frågar. Undersökningen visar nämligen en tydlig könsskillnad: 56 procent av kvinnorna uppger att hälsodatan får dem att lägga i en extra växel i vardagen, jämfört med 46 procent av männen.
Allra störst är hälsoapparnas dragningskraft bland unga vuxna (18–34 år). I den gruppen svarar hela 64 procent att klockans data fungerar som tändvätska för träningsmotivationen, jämfört med 54 procent bland dem över 56 år. Man kan ju undra om unga vuxna kollar sin sleep score på morgonen med samma entusiasm som tidigare generationer läste morgondagens horoskop?
Inte bara för att rädda soffpotatisar
Man skulle kunna tro att klockan främst är till för att piska igång folk från tv-soffan, men så är inte hela fallet. De flesta av oss har faktiskt redan lite ånga uppe – hela 66 procent av svenskarna bedömer sin egen fysiska aktivitetsnivå som medelhög eller högre.
Hälsodata handlar alltså lika mycket om att hålla i sina goda vanor som att skapa helt nya:
-
27 % använder datan för att upprätthålla sin nuvarande livsstil.
-
24 % använder den som ett verktyg för att faktiskt förändra sina vanor.
-
11 % erkänner ärligt att de ofta faller tillbaka i gamla rutiner (och heder åt er – förändring är svårt!).
När AI gör siffrorna begripliga
Att stirra på en graf över sin vilopuls utan att förstå vad den betyder hjälper ju ingen. Det är där den senaste vågen av smartklockor kliver in. Genom att baka in AI försöker tillverkarna göra om den där torra datan till någonting du faktiskt kan använda i praktiken.
– För många blir det lättare att fortsätta hålla sig aktiv när framstegen blir synliga. Det kan handla om att se att man rör sig mer, sover bättre, får tillräckligt med återhämtning och förbättrad vilopuls, säger Kenan Ömer, produktexpert på Samsung.
Han förklarar att AI i exempelvis nya Galaxy Watch hjälper till att skala bort krångliga siffror för att istället erbjuda personlig vägledning – oavsett om du siktar på att springa ditt första mil-lopp eller bara vill samla tillräckligt med vardagsmotion för att motivera en extra kanelbulle.
Google Fitbit Air jobbar också med AI och sitter på min arm dygnet runt.
@wallenrud Google Fitbit Air är här. Dags att testa. Har du frågor? #google #fitbit #googlefitbitair #health ♬ originalljud – Åsa (Miss Geek) Wallenrud
Fakta: Undersökningen om svenskarna och hälsodatan
Om undersökningen
-
Genomförd av: Norstat på uppdrag av Samsung Sverige.
-
Period: 18 maj – 1 juni 2026.
-
Urval: 1 050 intervjuer i den svenska befolkningen.
-
Syfte: Undersöka svenskarnas digitala beteenden och attityder gentemot hälsodata, elektronik och AI.
| Nyckeltal från undersökningen | Andel |
| Svenskar som motiveras av sin hälsodata | 51 % |
| Kvinnor som motiveras av datan | 56 % |
| Män som motiveras av datan | 46 % |
| Unga vuxna (18–34 år) som motiveras av datan | 64 % |
| Personer 56+ år som motiveras av datan | 54 % |
| Svenskar som bedömer sin aktivitetsnivå som medel eller hög | 66 % |
| Använder data för att behålla nuvarande livsstil | 27 % |
| Använder data för att förändra sina vanor | 24 % |
| Faller ofta tillbaka i gamla rutiner | 11 % |