I kväll fick jag uppleva något väldigt starkt på Twitter. En person kallar på hjälp. Hon berättar hur dåligt hon mår och hennes twittervänner försöker tala henne till rätta och samtidigt kalla på hjälp. Kvinnan själv kommer från Skåne och har inga vänner i Stockholm där hon befinner sig.
Med hjälp av hjältar på twitter och polisens twitter guidas polisen till rätt adress och kvinnan omhändertas.
Det var så smärtsamt att se en människa kalla på hjälp och säga att hon ska hopp ut genom fönster på sjätte våningen och jag var redo att ta mig dit, för jag var faktiskt inte så långt i från just då. Men jag såg att polisen fått informationen och var på våg så jag insåg att jag ändå inte kunnat göra något.
Ni ser, twitter kan vara så mycket mer än en sandlåda för mediakåta!
cool!