Så typiskt mig att gå och drömma om saker jag ska göra. Planera i mitt huvud och vara beredd den dagen jag får lust. 

Nu är jag så rastlös av all ledighet så jag ba, NU KÖR VI!!! Började med att ta ner den fula tapeten i sovrummet, det satt en fondtapet på en av sidorna. Den satt dessutom löst så jag ville verkligen bara ta bort den. Vi rev ner den för att se en asful gul strukturtapet under. Jag insåg att vi måste bredspackla för att kunna tapetsera. Vi åkte till färghandlarn och bad om råd och insåg att det skulle kräva 2-3 lager spackel. Axlarna sjönk och jag insåg att det var mig övermäktigt. Ringde en målare som varit hos oss tidigare och 30 minuter senare står han i mitt hus med spackeln i handen. Några dagar senare så har man spacklat två varv samt korrigerat lite då den underliggande tapet lossnade i skarvarna. I morgon blir det nog tapetsering.

Men så vart jag själv sugen på att fixa något annat så jag tog tag i hallen på nedre plan. Det är den ytan som totalrenoverats under förra hösten och själva hallen stod och skrek efter ömhet med hål, skavanker och olika färger och tapeter. Så där har jag nu spacklat och målat över med en grundfärg så underlaget är jämnt.

Sedan har jag hela tiden pratat om att måla om en stor möbel vi har i köket. Vi har haft den i många år men den passar inte in i vårt nya hem så den måste målas. Det blir Stockholmsvitt eftersom jag inte vill ha kritvitt. Återstår att se hur det blir.

Så kom jag samtidigt på att blombordet behövde fixas så jag drog ut det och målade svart. Ser bra mycket bättre ut.

Nu väntar jag på att saker ska torka, både färg och vatten, så jag kan ta nästa steg. Hatar att vänta.