Ny Sifo-undersökning avslöjar att vi ser ”AI-washing” överallt hos kollegor och konkurrenter – men blundar för vår egen förmåga.
Har du märkt att snacket om artificiell intelligens på fika- och styrelsemöten ibland låter lite väl bra för att vara sant? Du är inte ensam. Begreppet AI-washing – att personer eller företag överdriver sin faktiska AI-kompetens och användning – har blivit ett allt större fenomen.
Nu visar en färsk Sifo-undersökning från AI- och datatransformationsbolaget Solita att vi är experter på att pricka ut överdrifterna hos andra, men helt blinda för våra egna tillkortakommanden.
Den nordiska självbilden spricker
Undersökningen, som gjorts bland drygt 3 000 kontorsarbetare i Sverige, Danmark och Finland, visar på en närmast komisk diskrepans mellan hur vi ser på oss själva kontra våra kollegor:
-
Kollegor vs. Jag själv: 17 procent av de tillfrågade svenskarna uppger att de ser kollegor som direkt överdriver sin AI-kompetens. Men hur många kan sträcka upp en hand och erkänna att de gör samma sak själva? Bara 3 procent.
-
Företaget vs. Konkurrenterna: Samma mönster upprepar sig på organisationsnivå. Hela 24 procent anser att andra företag kryddar sina AI-kunskaper, medan bara 7 procent tycker att det egna företaget gör sig skyldigt till samma sak.
Niklas Liedholm, Head of AI på Solita Sverige, menar att detta skapar en farlig situation för näringslivet. – Det är lättare att se överdrifter hos andra än att upptäcka dem i den egna organisationen. Risken är att företag fattar beslut utifrån en bild av AI-kompetens som inte stämmer med hur tekniken faktiskt används i vardagen, säger han.
”Vi blir smartare – men inte kollegorna”
Den skeva självbilden stannar inte vid ren kompetens, utan blöder även över i hur vi tror att tekniken påverkar vårt intellekt.
När kontorsarbetarna fick skatta hur AI påverkat deras kritiska tänkande svarade nästan var tredje svensk (32 procent) att deras eget kritiska tänkande har förbättrats tack vare AI. Men när de ombads bedöma sina kollegor? Då såg endast 8 procent samma positiva utveckling vid skrivborden bredvid.
Att mäta AI-mognad genom att låta anställda skatta sig själva är med andra ord en rysk roulette för ledningsgrupper. Man riskerar att mäta tillfälligt uppblåst självförtroende snarare än faktisk digital kompetens.
Sverige halkar efter Danmark i AI-racet
Att vi behöver prata mer om faktisk användning och mindre om strategiska floskler blir tydligt när vi tittar på hur mycket vi faktiskt använder verktygen i vardagen.
Sverige ligger i lä utifall vi jämför oss med våra rödvita grannar:
-
I Sverige använder 53 procent av kontorsarbetarna generativ AI i någon utsträckning, och 14 procent gör det dagligen.
-
I Danmark är motsvarande siffror betydligt högre: 65 procent använder tekniken i arbetet och hela 24 procent gör det varje dag.
Så undviker ditt företag AI-fällan
För att inte fastna i en bubbla av uppblåst AI-självförtroende behöver företag skifta fokus från policyer på papper till praktisk uppföljning. Enligt Solita handlar det om att titta på tre konkreta saker:
-
Vilka specifika arbetsmoment förändras faktiskt i vardagen?
-
Vilken reell kvalitet och tidsvinst ger AI-användningen?
-
Var behövs det utbildning och tydliga riktlinjer istället för mer verktyg?