Det känns som om att det händer så mycket för alla andra. De reser, förlovar sig, gör karriär och lyckas. Själv känns det som om jag bara står och stampar. Har hamnat i något slags moment22 tillstånd där jag jobbar för att få lön men då inte har tid att utveckla mitt eget liv och bygga på den där karriären jag vill ha.
Visst jag kan förlova mig men det passar inte just nu. Förlovar mig gör jag för att jag ska gifta mig och de pengarna har vi inte.
Äh.. bara jag som är grinig och lite nere.
Men vänta.. jag äter ju för fan lyckopiller!!! 🙂 Hur går det i hop? Ja okej, det är en extremt liten dos så de verkar inte som lyckopiller. Men det är en intressant tanke.
Hoppas ni har det bra.